Om ungefär två veckor flyttar jag och nej jag tänker fortfarande hålla det hemligt, men Sams och mitt nya smeknamn för staden är Pennybridge.

Hur känns det då?

Lycka och olycka på samma gång dessvärre. Känns kul att jag kommit så här långt och nu ska få leva ett helt annat liv som kommer få mig att växa enormt som person, men hur ska jag vara glad över att jag och Mr pojkvän inte längre kommer vara nära varann?

Detta kommer bli det svåraste jag någonsin gjort, men jag vet att det kommer ordna sig det gör det alltid.

Nu dessa två veckor ska jag spendera all tid jag har med mina vänner, familj och med mitt hjärta.

Är som en gravid kvinna just nu gråter ena sekunden och är glad igen den andra. 

Allt hade så klart vart annorlunda ifall jag bodde med mr pojkvän, men det är just det som gör mig ledsen.

Ingen som väntar på mig där hemma, laga mat för en istället för två, sova ensam och inte kunna älska mitt hjärta när jag vill.

Nu är det snart dags därför jag börjar bli så depp, men ska försöka tänka på allt nytt och roligt som väntar mig jag menar:

Hej mitt nya liv som börjar om dryga två veckor i Pennybridge!

Helgen har vart hur mysig som helst och vi har bara hittat på massa mys med Karin och Julio.

I lördags bjöd vi ju dem på middag och sedan satt vi vakna och snackade skit till 5 på morgonen.

Sedan igår hade vi film maraton på Saw filmerna och snart kommer ju 6an så nu är vi väl förbereda.

Vi hade även med oss Julios syster Sonia som kom senare och denna kväll tog inte slut förrän 7 på morgonen och kunde inte bli mer lyckad och vilken härlig sömn.

Nej ska hem idag och fortsätta kolla lägenhet och även smått börja packa. Tatah!