Vilken mysig kväll!
Jag, jort, barz, ami och michell ja, inget kunde gå fel. För att inte glömma se simple life fem den var rå kul.
Dessutom planerade vi in en kryssning som jag ska berätta mer om sen och jag kan bara inte sluta längta.

Nu är jag iallafall hemma med Mr pojkvän och here we go mina dröm tankar. Hörde att en kompis till Mr pojkvän fått skivkontrakt och jag kände verkligen avundsjukan växa inom mig.
Jag minns hur gärna jag ville bli artist, men efter ettag gav jag liksom upp och tänkta på mer realistiska jobb, men nu börjar jag ifrågasätta mig själv igen.

Är det verkligen rätt att lämna en barndoms dröm bara för att man stött på en del hinder och för att det inte är bland dem lättaste yrkena?
När jag fikade med Katta så sa hon ju samma sak som alla mina vänner att jag måste ut och träffa rätt människor för som ni vet kändis kretsarna letar inte upp dig utan du måste hitta dem, men just det vart?

Ibland önskar jag att jag ville bli tandläkare jag menar det kan man plugga till. Visst allt här i livet får man kämpa för, men hur mycket skiljer det sig kämp messigt på att bli artist eller tandläkare?

Alla mina drömyrken som jag sorligt nog tror jag är duktig på är ju artist, skådis eller programledare, men ibland kommer du ingen vart med en talang utan du måste ha kontakter.

Däremot har jag nu äntligen funnit något jag skulle kunna se mig själv göra livet ut och det är ju att hålla på med journalistik. Jag är ett stort fán av att skriva och även synas i tv så som journalist eller programledare för det passar mig.

Sorligt nog tror jag däremot att jag ändå alltid kommer undra vad som hände med drömmen om att bli artist?