Jag ville verkligen inte vakna upp från denna dröm..
Det har nog hänt oss alla att vi drömmer om något som längre inte finns i vårt liv och det känns oerhört verkligt, men sen när man vaknar är det som att vi förlorat det igen.
Drömde om att jag flyttade tillbaka till Manchester och när jag vaknade upp ville jag bara gå tillbaka.
Den där klumpen som jag kände när vi lämnade England visade sig igen och antar att denna dag inte riktigt är min dag.

Saknar England oerhört mycket då detta land står mig oerhört nära. Första gången jag besökte London var jag åtta och det står till och med i min dagbok: "jag ska flytta till England när jag blir stor!"
Sedan har jag vart i London ett flertal gånger då min morbror bor där och för varje gång vi åkt dit har jag allt mer och mer insett hur fel jag hamnat.
Min kropp är i sverige, men min själ är i England!

Just nu är mycket upp och ner då jag är oerhört förvirrad ifall PR riktigt var det jag ville läsa, Ifall jag just iår skulle ha börjat plugga och ifall jag ens ska stanna i Sverige?
Dessa frågor bara snurrar runt i mitt huvud och denna gång vet jag inte riktigt vad jag ska göra förutom att ge mig själv tid, men kan inte vänta för länge.

Det var så komiskt när jag förra veckan satt i skolan med ett gäng och vi började prata om våra framtids drömmar som vi hade som barn och vad man egentligen ville bli, men lät drömmarna stanna som drömmar.
Någon ville bli fotbollsspelar, designer, resa runt, men ändå satt vi där och pluggade till vår B plan.
Att man ska ha en B plan är lite av ett måste, men nu börjar jag känna att man först kanske borde ge sin A plan en chans och ifall den inte går an gå till B. Utan A inge B inte sant?

Det är därför jag tror jag inte kan finna ro i mitt pluggande just nu. Känner att jag vill göra så mycket annat just nu och plugga senare.
Allt hänger som sagt just nu på hur det har gått för mig rent tenta mässigt och hur jag mår och känner att jag orkar!

Vill drömma mig tillbaka till Manchester..